Geijer no more...


Den 5 juni avslutades mitt folkisår på Geijerskolan, det känns väldigt....dubbelt.
Maria bad mig  maila henne talet som jag i egenskap av kursrådets ordförande höll på avslutningen, sorry att det dröjt men nu kommer det här iaf...



Avslutningstal Geijerskolan 2009


Ibland känns det som att det var jättelängesedan vi kom hit, ibland känns det som att det var alldeles nyss. Det kanske är lite både och, både en lång och en kort tid.


Idag är det 284 dagar sedan vi började här.


Dagar som vi fyllt med många minnen och erfarenheter, både bra och dåliga, men mest bra förstås. Vi har alla lärt känna en hel massa underbara människor, en del vänner för livet, och en del som vi kanske aldrig kommer att träffa igen.


Och när jag ser tillbaka på året som gått är det inte i första hand funktionsanalyser, juloratorium och maskimprovisationer jag kommer att tänka på, utan alla människor och alla stunder vi haft tillsammans -temys i köket, hysteriska skrattanfall, pluggande, logenfester, sms om att det är dags att gå till frukosten, promenader i solen, matlagning, filmkvällar... Listan kan göras lång, och alla har vi vår egen lista.


Men förhoppningsvis har vi också lärt oss något på vägen. För visst har det varit ett år av att vara på väg -på väg bort, på väg hem, på väg till munkfors, på väg framåt, på väg vidare. Idag avslutas vårt år tillsammans, men den här dagen är nog inget mål i sig. För vad vi än hittar på nu så kommer vi fortfarande att vara på väg. Och kanske är det hela meningen?


Jag skulle vilja tacka er alla, för kursrådets räkning vill jag tacka elever och personal för gott samarbete under året, och för egen del för att jag fått vara på väg med er, i 284 dagar.


Jag tänkte avsluta med en dikt av Karin Boye, som handlar just om att vara på väg, i rörelse heter den.

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.


Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd.


Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.


På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.


Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr

Kommentarer
Postat av: Linn

oooh men så bra ditt tal var, lilla du! applåder!

2009-08-07 @ 00:24:38
Postat av: Maria

"sms om att det är dags att gå till frukosten". När du sa det log hela jag, inifrån och ut <3

2009-08-07 @ 13:47:43
URL: http://maha.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0